Emma-Karin: När mörkret kommer och allt gör ont, fortsätt
Hej, nu märker man verkligen att vi går mot vintern (haha för att liksom peppa alla lite extra). Det blir ju verkligen mörkt jättefort nu, och ganska tidigt. Jag minns när jag och Vendela hade varit på Petter på grönan på skolavslutningskvällen, och vi gick vid slussen, kanske strax efter tio på kvällen, och det var liksom lika ljust som på dagen. Åååå, vad jag saknar det, så himla underbart! Det som är bra med mörkret i alla fall är att man kan göra som jag gör just nu, ligga i sin säng, läsa och mysa med lite ljus, inte helt fel ändå.
Kommentarer
Trackback